måndag 30 september 2013

The Voice

Jag pratade lite med en tjej på kik och jag frågade henne vad jag skulle kunna skriva i nästa inlägg på bloggen. Hon svarade med ett ord: barndom. Så jag tänkte, eftersom barndomen är något vi alla upplever så kanske ni skulle vilja läsa lite om min barndom? Om inte, tuff luck för det här är faktiskt min blogg så jag bestämmer *ondskefull musik börjar spelas* Nej men skämt osido, nu är det dags för mina fingrar att dansa!

Redan som liten ville jag göra min röst hörd, jag ville ropa och vifta: här är jag! till alla runt omkring mig. Egentligen var det kanske inte hörd jag ville bli, utan snarare sedd. Men jaja, det var inget som lilla jag reflekterade över på den tiden utan jag gjorde bara allt för att få den uppmärksamheten jag vill ha. Hur jag gick till väga var lite olika. En kille kunde säga: du är ful! och så klippte jag till honom bara för att visa för alla att jag inte var någon mesig tjej. En annan gång började jag applådera åt mig själv efter en redovisning för ingen annan gjorde det och en tredje gång pluggade jag som en dåre för att veta alla svaren utifall någon frågade just mig.

Just det där med att veta svaren var en sak som hängde med mig ända till gymnasiet i 8:an. På något sätt kändes det som en sorts makt att veta, att vara den alla frågade om hjälp. Utvändigt himlade jag bara med ögonen och sa saker som: men vet du inte det? det är ju... eller så kunde jag bara rent ut säga svaret som bevis på att jag faktiskt kunde något. Men inåtvändigt var det något som fattades. Nu efteråt förstår jag att det krävdes alldeles för mycket energi för att hålla uppe den fasaden, att det var det som fick mig att känna mig tom.

Så i början av 9:an började jag slappa mer i skolan, chillade med läxorna och gick enbart på gamla meriter från tidigare år. Jag började bli mer social and here I am. Jag är en person som tänker alldeles för mycket, så det är fullt förståeligt om du inte orkar läsa alla mina tankar. Men du är varmt välkommen att göra det om du vill och känner att du vill lägga ifrån dig ditt liv ett tag och koppla av. 

Det här är bara början.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar