onsdag 2 oktober 2013

Repeat

Dear Darlin’, please excuse my writing. I can’t stop my hands from shaking cos I’m cold and alone tonight

Har du någon gång lyssnat på en låt som är så perfekt för någon du känner att det nästan gör ont i hjärtat? Kanske en bästa vän som inte längre finns där för dig, en familjemedlem som gjort något eller som i mitt fall en kille. Just det här sista alternativet tror jag är det mest vanliga.

Kanske kan man inte bli kär på bara en vecka, du får tro vad du vill, men det var det som hände mig i alla fall. Kanske var det för att det hela var så pressat, man blev medveten om tiden på ett annat sätt. Kanske var det också för att det absolut inte fick hände som det gjorde det. Att bli kär i en kille från Tyskland som bara skulle vara här en vecka var kanske inte det absolut smartaste jag någonsin gjort, samtidigt som jag ständigt frågar mig själv: Var det värt det? 

I miss you and nothing hurts like know you. And no one understands what we went through.


Jag hade aldrig varit kär, inte på riktigt, och när jag sen blev det var det i helt fel person. Men jag kan inte, jag kan inte ångra att det hände. Jag har ett väldigt kort minne, men Paul glömmer jag aldrig.

It was short, It was sweet, we tried.


Kvällen då det åkte skulle för min del lika gärna kunnat varit igår. Jag minns varje detalj som om det hände för fem minuter sedan. Hur han tog min hand, hur han drog mig åt sidan, hur han vände sig mot mig, hur jag vände mig mot honom, hur hans ögon sökte efter mina, hur han luktade sekunden innan våra läppar möttes. Detta är vad jag minns och vad jag alltid kommer minnas. Hur allt sedan gick snett då avståndet tog ut sin rätt och vi gjorde slut är bara fakta som jag drar upp de gånger jag verkligen saknar honom.

Jag skrev ett brev till honom, ett brev han inte fått. Den här låten fick mig att minnas. Den här låten passar perfekt för oss. Repeat.

Dear Darlin’, please excuse my writing.
I can’t stop my hands from shaking cos I’m cold and alone tonight

I miss you and nothing hurts like know you.
And no one understands what we went through.
It was short. It was sweet. We tried. 


-Olly Murs



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar