Skulle kärlek vara lika enkelt som på disneyfilmer skulle ingen över 15 vara singel.

När jag är depp eller nere, eller ja, bara lite extra mensig så begraver jag mig själv i Disneys filmer. Jag dyker ner i en värld där tjejen alltid får prinsen, där killarna är underbara och där det räcker med en blick innan man börjar planera bröllopet. Man sitter framför skärmen och önskar att det var lika enkelt för en själv, men man finner ändå en tröst i att det är så överdrivet enkelt ibland. Disney filmer är bättre än vanliga romantiska filmer. Man kan enkelt dra en linje mellan verklighet och fantasi i tecknade filmer men i vanliga filmer med riktiga människor blir det svårare. Man börjar hoppas, man börjar tro att det kanske skulle vara möjligt. Ett frö planteras i ens huvud och man lurar sig själv att kärleken alltid vinner, att den verkligen trots allt övervinner allt.

Det är inte kärleken som övervinner alla hinder som står i dess väg, nej det är personen i fråga som färdas på vägen. Mind over matter.

Fett Happy

Är så sjukt happy just nu, allt är bara så bra. (nu tänker jag gå emot hur jag skrivit tidigare och kosta på mig en smily mitt bland alla text) -> :D (det funkade ju rätt så bra) Jag har visserligen en analys som ska in om 2 dagar som jag inte ens har börjat på men helt ärligt så skiter jag i den, det är morgondagens bekymmer. Ikväll, inatt är jag lycklig.

Anledningen till att jag är så fett happy är svårt att sätt ord på, bland annat så var festen en tydlig succé för mitt nya umgänge, jag ses inte som en tönt och en av killarna i umgås med älskar "vattnings" Jessie. Sen så känner jag att jag verkligen kommit närmare en av de andra killarna vi umgås med, han behövde prata ut och han valde mig att prata med. Det. Det kändes enormt bra.

Fylla

Tänk dig helt plötsligt att ditt huvud blir helt varmt, och att du sen får en känsla av att du har något i pannan som du inte riktigt kan se. Jag vet att det låter konstigt, man kan ju aldrig se sin panna daaah men det är så de känns efter de första klunkarna, innan man riktigt börjat.

Jag tyckte vi var skitsmarta! Min kompis var livrädd att bli påkommen, men redan innan kände jag mig smått… och här failade mitt ordförråd och jag kommer inte på ordet, jag skulle vilja säga att jag var hög på adrenalin men det låter lite konstigt… Hur som helst så verkade min barrier av försiktighet ha sänkts. Nej, den hade rasat, redan innan vi ens börjat. Jag var så taggad, så laddad.

Det var min ide, vi gick in på donen och beställde två "muggar" vatten. (ja det var muggar de var, inte glas, inte kopp, nej vi beställde varsin mugg vatten) men när vi druckit upp vattnet fyllde vi på med "eget vatten" Vi försökte vara så diskreta som möjligt men efter några påfyllningar så var de inte lika enkelt längre.

Vi hamnade utanför ica, för min kompis behövde ladda sin mobil innan killarna som skulle med oss kom. Men då när vi satt där kommer två vuxna fram till oss. Våra blickar föll genast på symbolerna på deras jackor, och orden på ryggen "fältgruppen" fick oss att bokstavligen talat att frysa till is. Där satt vi med våra "vatten" i händerna och en sportbag med ännu mera vatten i en meter ifrån oss. Inte förrän då började min hjärna skärpa till sig, det var som om mitt undermedvetna förstod allvaret innan jag själv gjorde. De ställde några frågor och jag vävde samman ett nät av lögner utan att ens blinka (såklart blinkade jag så inte bokstavligen talat) Jag skötte snacket, min kompis var väldigt skärrad.

Vi klarade oss, de frågade till och med vad jag hade i väskan, men med vetskapen om att det är mot lagen att rota i någons väska utan tillåtelse i bakhuvudet så sa jag bara att de var träningskläder jag släpat med mig hela dagen. De svalde iaf alla mina lögner och jag fick bara liiite dåligt samvete. Men GUUUD vilken yolo känsla det gav oss när de gick därifrån med leenden på läpparna och med tro om att det fanns några trevliga ungdomar i världen. Jag har aldrig tackat mitt vältränade "pratarsinne" och "ursäktssinne" som när deras ryggar rundade hörnet! För tro mig, vi hade druckit mycket vatten.

Men de som spåra var inte det.. utan det skedde nämligen när vi var inne på festen och det var som upplopp utanför då inte alla kunde komma in. Men det var vi alldeles för borta för att märka.  

stay tuned

ska försöka hinna uppdatera om festen i lördags imorgon eller på tisdag.. så håll ögonen öppna, det spåra!

Kön

Veckans fulaste ord : KÖN

förlåt alla ni fans till ordet kön men jag gillar det inte alls, det låter bara så fel. Jämför orden skön och kön, kön är ju så wannabe skön. Testa uttala orden en gång högt för dig själv (eller om det är några runt omkring dig så uttala orden för dom med) go ahead, jag väntar… 

…förlåt men det tog så lång tid så jag tänker avbryta dig där… seså, sluta säga kön och skön för dig själv nu, hallå? ge dig! okej, jag fortsätter utan dig då! skyll dig själv. 

Hör du skillnaden? På något sätt så letar sig ett s in i uttalet av kön, ja jag vet, k uttalas stumt i vissa ord men det spelar ingen roll, gillar inte vad ordet försöker göra. Ett ord som besitter så mycket makt borde inte leka så! 

Med makt menar jag att ordet säger så sjukt mycket, mest enligt mig för att beroende på vad man har för s-kön så får folk förutfattade meningar om man tänder på tjejer alternativt killar. 

"jaha, du e utav manligt s-kön due! Look at that asssss?" 

"men asså shiiiiit du tuttlisa, är inte han bara såååå snyyyygg?"

jahaja, vart är världen påväg egentligen? okej nu är jag orättvis, den är ju så mycket bättre än förr gällande genus (<-ett ord för s-kön som inte leker). 

Tänk den dagen man istället för drar slutsatsen att alla är hetero istället frågar "Du vaginalina, vem tänder du mest på, tuttlisa eller snoppcarl?" (ledsen men kom inte på något namn som rimmade på snopp) Istället för att bara anta. Man blir kär i en personlighet right? så sluta agera så s-königt.

Veckans nya ord : KÖNIGT med stumt k och betonat osynligt s